Innan julsakerna blev nerpackade idag, satt jag och såg på den ärvda krubban på avstånd... Det är annorlunda att se på de böjda ryggarna och jag känner mig nästan lite utanför. De verkar ha en hemlighet, något som uppslukar dem helt... Jag vill dit. Jag vill fram. Jag vill se. Jag vill vara med. Jag vill delta. Inte leva livet på avstånd!
Ynskjer deg og dine gode dagar i det nye året! ♥
SvarSlettLever du livet på avstand? Eller er du deltagende?
SvarSlettGodt nyttår!
Nydelege refleksjonar min venn...
SvarSlettVill vara med och leva/uppleva. Önskar dig en härligt nytt år. Kram
SvarSlettIbland måste man tränga sig fram för att inte gå miste om det väsentliga.
SvarSlett