Våghalsiga snödroppar

Längtan efter ljuset gör att jag också vänder mitt nakna, bleka ansikte mot solen.

Den värmande, livgivande vårsolen. Jag tankar kraft och känner hur spända muskler mjuknar.

Efter vinter kommer alltid vår, och för varje år som kommer blir behovet av ljus och värme större. Ju äldre jag blir desto mer borde jag ju känna till årstidernas växlingar och livets svängningar, men tvärtom blir jag ännu mer överraskad när det vänder, när mörkret försvinner och ljuset väcker kroppen och naturen till liv igen. Det är så finurligt, fantastiskt planlagt av vår Skapare! Varje vår känner jag mig lika tom, lika blek, lika vek och inser att jag måste våga vara just det - för att kunna ta emot och njuta av solen som Gud låter skina på mig. Våga vara blek och trött, inför det starka ljuset. Precis som den spinkiga snödroppen får styrka att växa - alldeles intill - ja, mitt i - den kalla snön. Idag vill Gud ge dig och mig nya krafter!