Stiltje

STILTJE

Uppvuxen på en ö
van vid vind
trivs i storm
står stadigt när håret flyger

Jobbar med människor
helst i storm
gärna i motvind
Då står jag stadigt
när tankarna flyger
och andra söker ly

Idag är det stiltje
och jag tappar balansen
Letar efter vinden
var är den nu -
vinden som ger kraft
och vingarna fart?

Idag är det stiltje

Jag trivs i storm

Ord

Kantarell - Pfifferling - Chantarell - Girole


SPRÅKPRESTIGE

Hur många språk kan du?
Har du lärt dig de riktigt svåra orden?
Vilka ord är egentligen viktiga att lära?
Vad är ett språkgeni
och vad är det att vara ordblind?

Är det fint att kunna många språk?
Är det bäst att tala flytande och utan accent?

Är dialekter charmerande eller störande?
Vad är ett stort ordförråd?
Finns det fula ord?

Jag vet bara att språk kan underlätta
men också förvärra kommunikasjon.
Jag vet att språk kan öppna upp
men också utestänga
och att språk kan betyda prestige...
...här på jorden.

I himmelen
får vi vara tillsammans
i en ordlös tillbedjan.

I mötet med Honom,
Han som ÄR ordet,
är våra ord oviktiga.


Sigrid uppmuntrade mig till att blogga egna dikter, så då blev det ett smakprov idag.

Att lära något nytt

Ettåringen lyser av självförtroende och äventyrslust.

"Jag står! Jag kan!"

"Å vilken utsikt jag har härifrån!"

Kommer du ihåg känslan du ägde när du lärde dig att cykla?

Frihet, stolthet, lycka - blandat med rädsla.

"Jag kan!" blandat med "Släpp inte!"

Kommer du ihåg känslan du ägde när du lärde dig simma?

Frihet, stolthet, lycka - blandat med rädsla.

"Jag kan!" blandat med "Lämna mig inte!"

När ägde du senast den känslan?

När kunde du sist utropa "jag kan!" ?

Kallsupar och skrubbsår ingår,

men känslan som infinner sig

...är som lördagsgodis för själen!

Surprise!

Vilken överraskning! Ett gott hjärta där vi minst anade det... Som vanligt var det de små ögonen som såg det först. Å, vad jag vill träna mig på att se goda hjärtan - där jag inte tror de finns!

...och här är jag!

Ja, då blev jag avbildad jag också! Bredvid min man, och vi håller varandra i händerna!!! Var först tvungen att fråga om hon hade ritat mamma bredvid pappa, eller sig själv. Man vet ju aldrig... Oidipuskomplexet existerar!

Konstnären själv håller sin lillebror i handen och hela familjen står vid regnbågens slut... Jodå, här kan man fälla en tår och bli riktigt rörd över familjeidyllen. Ända till någon gallskriker och badrummet stinker och disken hopar sig! Livet är så SKIFTANDE - hela tiden!

Jag älskar min man...och mina gubbar!

Ja, så här ser han ut - mannen i mitt liv! Ganska långbent och glad, men med lite mindre hår i verkligheten... När en fyraåring får avbilda sin idol ser han alltså ut så här. Jag är både besviken och lite lättad över att hon inte ritade mig på gatan. Oj, oj, oj... hur skulle jag sett ut?

Och så här ser mina gubbar ut! Varken långbenta eller (0)håriga, men älsklingsvärda! Tack vare min man (trädgårdsmästaren) har jag fått skörda många liter de senaste veckorna. Jag blir så otroligt lycklig över att mannen i mitt liv lägger ner tid på att gödsla och gräva och packa in och jag-vet-inte-vad, för att vi ska kunna njuta av egna, ekologiska jordgubbar. Mmm...och medan de här gubbarna blir kortlivade, ska jag se till att min man blir långlivad - inte bara långbent!

"Man ska inte ha större trädgård än att ens man kan sköta den!"

Det var en gång...

... en flicka som växte upp vid den bästa och härligaste badplatsen i världen ...

... på en Ö med mycket himmel, mycket hav och karg natur...

... en Ö med många fornminnen och en rik historia om tro och överlevnad...

...där solen sken och himmelen var blå, och Långe Jan var såå lång...

... och midsommar alltid betydde kadriljer, polskor och knätofsar, vid sidan av jordgubbar och sill och blomsterkrans i håret...

Nu har flickan blivit stor (SUCK!) och har återvänt till vardagen bland fjäll och fjordar. Men det är fortfarande sommar - lite regn skrämmer oss inte, nej, nej.... Snart kommer SOLEN!!!